Då var skåpet nedmonterat med en skogshuggares finmotorik. Någon annan lösning fanns inte. Som jag redan gissat bestod skåpet endast av panel som var spikad på golv-, vägg- och takmonterade ramar av läkt. Det var bara ena delen av bänkskåpet som var skåplikt och den har vi därför sparat. Resten fick åka till hrmf…host… tippen.
I den vänstra delen av bänkskåpen, som troligen används som vedlår, hade mössen hängt. Där var det mängder av musbajs och kiss. Det förklarar varför Milou, vår hund, tyckt om att sniffa runt den dörren. Mellan golvlisten och väggen hade de fixat sin egen entré. Det känns skönt att bli av med det.
Bakom väggskåpet hittade vi fem lager av tapeter som måste ha suttit där innan skåpet kom på plats. Kul att se hur stilar och mode har förändrats. Det lilla köket måste ha varit väldigt mörkt när den blå tapeten satt på väggarna. Vi hittar ingen märkning med försäljningsargumentet arsenikfri, som man annars kan göra på färgrika tapeter från senare delen av 1800-talet.
Så vi ska nog inte slicka på den.
/Micke
Vad pågår med fönstret? Vad är det för plast som hänger under?