Indianträ

Hon såg lite förvånad ut, kvinnan som skulle ta betalt för timmerstocken jag hade beställt och nu skulle hämta för att kunna lappa ihop hålet under fönstret i torpet. På marken hos Indian wood i Ekshärad låg en fet stock på över tre meter och jag rullade in genom grindarna i vår BMW 320 – utan släpkärra. Innan jag hann öppna dörren var jag övertygad om att hon redan hade hunnit tänka ord som: stadsfölk, amatör och idiot. Men hon dolde det väl med sitt leende. 380 kronor fick jag betala. Och med motorsågen delade jag upp stocken i två delar och baxa in bitarna i bilen. Det var med hundradelarna på min sida som de fick plats. Jag kan inte tänka mig att det var så här designavdelningen på Bayerische Motoren Werke i Tyskland hade tänkt sig när de utrustade modellen med nedfällbara ryggstöd. Men så fick det bli. Nästa gång får vi nog ta en sväng i bygrannskapet först för att se om inte någon har en gammal lada som varit vindkänslig, och numera blivit horisontell.
/Micke

Om torpetberget

Vi som bloggar heter Christina Jarnlid och Mikael Lindblom och vi bor i Kristinehamn i östra Värmland. Under en längre tid hade vi letat efter ett fritidshus i vår närhet. Inget plinthus från 60-talet. Utan ett hus med anor. Något att försöka bevara. Utan att för den skull göra ett skansenhus av det. Under sensommaren 2009 hittade vi ett charmigt torp mellan Kristinehamn och Karlstad på Blocket. I annonsen – ett sött torpparadis med skogstomt. Efter visningen en solig sommardag kunde vi konstatera att det söta huset hade hål i taket, vattenskador, tvivelaktiga golv och utdömd skorsten. Helt perfekt! 2014 tog vi det stora steget och flyttade ut till det lilla torpet. Följ med oss på vår resa mot vårt drömtorp. Välkomna!
Det här inlägget postades i Övrigt. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Indianträ

  1. Sara, Källstorpet skriver:

    Ha ha, varje torpägare behöver en rejäl arbetsbil! Själva har vi en ljusblå Citroen C3 som inte heller helt är vad man lämpligast skumpar runt på skogsvägarna med.

  2. färgtrappan/m-l skriver:

    Men det gick. Hundradelarna var ju på er sida – eller, ibland ska man ha tur 😉

  3. Micke skriver:

    Sara: Vå andra bil är en Peugeot 307. Och den är om möjligt ännu mindre, ha ha. Som tur är så kan vi låna en släpkärra av min far när det kniper. Att köpa en Jeep för att köra de 50 metrarna från asfaltsvägen upp till torpet är nog att ta i lite, ha ha.

    Färgtrappan: Tur är nog rätt ordval i det här fallet, ha ha. Och när de väl låg på plats var det skönt att slippa köra med släpkärra i 15 mil.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s