Ninna na ninna na…

…nina nana ni na. Alla ni som minns 70-talet förstår kanske vilket signaturmelodi jag försöker nynna, eller ninna, på – Boktipset.
Jag har läst lite böcker. En av mina chefer brukar se till att göda mitt byggnadsvårdsintresse. Och det gör hon med framgång.
I veckan fick jag boken Nio hus och en kyrka, av Lars Sjöberg. Lars har under 40 år samlat på sig ett gäng hus. Eller hus… herrgårdar snarare.
Herr Sjöberg är museiman och konsthistoriker med ett enormt intresse för 1700- och 1800-talen. I boken beskriver han vart och ett av alla byggnader han köpt och därmed räddat från rivning. Han har skrapat väggar, lossat tapeter och befriat trägolv från lager av plastmattor.
En väldigt fin och fascinerande bok. Men frågan man ställer sig är hur i hela friden han har haft råd med allt? Den frågan får man inget svar på.
Färdigläst ligger boken fint på bordet i vardagsrummet.

Den andra boken Gårdar med anor, är skriven av chefen E själv. Den publicerades först som en artikelserie i en tidning och blev sedan en bok. Här är herrgårdarna i och runt Karlstad beskrivna. Och nästan alla har en spännande historia. Några omskrivna redan på medeltiden. Här finns en salig blandning av ägande. Några har valt byggnadsvårdslinjen, andra inte. Kul läsning för oss som gillar att titta in i andras rum.
Jag och min sambo får nog ta en runda med bilen och smygtitta nån helg.

Bok nummer tre har jag faktiskt köpt själv, via Byggnadsvårdsföreningen. Det är en nyproduktion av boken Allmänna byggnadsläran, av E.E. von Rothstein. Boken kom ut första gången i slutet av 1800-talet. Alla 600 sidor består av text. Enbart text! Men i ett medföljande kuvert finns nio postrar med ritningar av trappor, timmerhusfogningar, bakugnar, spåntak, takstolar och ja ni fattar, det mesta helt enkelt. Eftersom boken är gammal är språket ålderdomligt. Och det är rätt kul. Dessutom lärde jag mig något redan i första kapitlet.
Vet ni vad det är för skillnad mellan tall och fura?
”Tall och furu är samma trädslag, men växt i olika jordmån. I dälder och sandmylla, der den obehindradt kan nedskjuta sin stora pålrot, får tallen vanligen en rak stam med en liten krona och slät bark, blifver omkring 24 – 36 meter hög och med 2 och ännu flera meters omkrets samt kallas då furu. Uti den vanligen på bergen grundare jordbetäckningen, eller der underlaget är styf lera, så att roten ej kan tränga djupt ned, får den ett kortare, marigare, krokigare utseende och kallas tall.”
/Stina

Om torpetberget

Vi som bloggar heter Christina Jarnlid och Mikael Lindblom och vi bor i Kristinehamn i östra Värmland. Under en längre tid hade vi letat efter ett fritidshus i vår närhet. Inget plinthus från 60-talet. Utan ett hus med anor. Något att försöka bevara. Utan att för den skull göra ett skansenhus av det. Under sensommaren 2009 hittade vi ett charmigt torp mellan Kristinehamn och Karlstad på Blocket. I annonsen – ett sött torpparadis med skogstomt. Efter visningen en solig sommardag kunde vi konstatera att det söta huset hade hål i taket, vattenskador, tvivelaktiga golv och utdömd skorsten. Helt perfekt! 2014 tog vi det stora steget och flyttade ut till det lilla torpet. Följ med oss på vår resa mot vårt drömtorp. Välkomna!
Det här inlägget postades i böcker. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Ninna na ninna na…

  1. Elisabeth O skriver:

    Då får ni inte missa Norra Forsnäs. Har åkt förbi gården och dreglat i de nio år vi bott här ute i Ulvsby. Kom förbi på en kopp kaffe om ni tar rundan, vi bor mitt i bland flera av gårdarna i boken…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s