I en hel vecka har jag varit singel. Utan att veta om det. När jag i förrgår skulle visa en arbetskamrat min förlovningsring var den – borta! Ringen som vi förseglat vårt förhållande med på 2500 meter höjd. På ett berg betydligt högre än det torpet står på.
Utan att jag känt det hade den lämnat mitt finger och – ja var var den? Inte i soffan. Inte i sängen. Inte under soffan. Inte under sängen. Jag har rensat avloppet i duschen, krupit under sätena i bilen och genomsökt tvättmaskinen med ficklampa. Utan resultat…
I dag åkte vi till torpet för att jobba med murstocken igen. Och där var den! I ringfingret på arbetshansken jag hade haft förra helgen. My precious!
Nu känns det som vi har förlovat oss på nytt.
Puss Stina!
/Micke
Om torpetberget
Vi som bloggar heter Christina Jarnlid och Mikael Lindblom och vi bor i Kristinehamn i östra Värmland. Under en längre tid hade vi letat efter ett fritidshus i vår närhet. Inget plinthus från 60-talet. Utan ett hus med anor. Något att försöka bevara. Utan att för den skull göra ett skansenhus av det. Under sensommaren 2009 hittade vi ett charmigt torp mellan Kristinehamn och Karlstad på Blocket. I annonsen – ett sött torpparadis med skogstomt. Efter visningen en solig sommardag kunde vi konstatera att det söta huset hade hål i taket, vattenskador, tvivelaktiga golv och utdömd skorsten. Helt perfekt! 2014 tog vi det stora steget och flyttade ut till det lilla torpet. Följ med oss på vår resa mot vårt drömtorp. Välkomna!
Det här inlägget postades i
Övrigt. Bokmärk
permalänken.
Murjobb håller alltså kärleken vid liv! Fler skorstensarbeten alltså!!! Vore ni tjugotre år yngre skulle jag kalla er okända gullungar… nu skrev jag det ändå.