Bestigning

Lägg märke till hur man har figurhuggit stockarna för att golvet skulle bli rakt. Nja, sådär rakt i alla fall.


Trossbottenfynd!
En mumifierad mus och en halv kaffekopp från Mingdynastin – typ

Ända sedan vi köpte torpet har vi letat efter berget. Berget som gett platsen sitt namn. Nu har vi äntligen hittat det. Husbyggarna hade gömt toppen under trossbotten i köket. Va lurigt. Eller smart. För det var väl så här man gjorde förr. Och bör göra än idag. Ställa huset på den högsta punkten så att regnvattnet rinner bort från byggnaden istället för under. Och få en stabil grund på köpet.
Vägen till toppen av berget var lika strapatsrik som en himalayabestigning. Fast utan basläger och isskor. Flaggan hade vi glömt men den ska komma dit. Det lovar vi.
30 skottkärror med jord och hö har vi avlägsnat. Och en murken stock. Vi måste korrigera ett tidigare inlägg där vi påstod att stockarna låg direkt på marken. Det visade sig att de hade stenar att vila på. Men de syntes inte. Man hade fyllt mellanrummet mellan bärlinorna med hö och jord. Eller om det bara varit hö som senare blivit till jord. Att markisolera med hö var för oss en ny erfarenhet. Det har vi inte kunnat läsa om någon annanstans. Och vid en första inspektion verkar det ha fungerat ypperligt. Höet såg torrt ut. Men bara en decimeter ner var det blött och surt. Det luktade inte men höll på att kompostera. Så vi får hitta en ny lösning. Som det ser ut nu ska vi täcka marken med grus. För att sedan bygga upp ett lager med lecakulor mot de gamla stockarna som får fungera som bärlinor även för den nya trossbotten.
Om vi bara kan komma på hur vi ska få dit materialet. Det är minus 15 grader ute och vägen är oplogad. Fortsättning följer…
/Micke

Om torpetberget

Vi som bloggar heter Christina Jarnlid och Mikael Lindblom och vi bor i Kristinehamn i östra Värmland. Under en längre tid hade vi letat efter ett fritidshus i vår närhet. Inget plinthus från 60-talet. Utan ett hus med anor. Något att försöka bevara. Utan att för den skull göra ett skansenhus av det. Under sensommaren 2009 hittade vi ett charmigt torp mellan Kristinehamn och Karlstad på Blocket. I annonsen – ett sött torpparadis med skogstomt. Efter visningen en solig sommardag kunde vi konstatera att det söta huset hade hål i taket, vattenskador, tvivelaktiga golv och utdömd skorsten. Helt perfekt! 2014 tog vi det stora steget och flyttade ut till det lilla torpet. Följ med oss på vår resa mot vårt drömtorp. Välkomna!
Det här inlägget postades i köket, trossbotten. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Bestigning

  1. Sara skriver:

    Spännande att följa golvprojektet! Är ni bygglediga?

  2. Elisabeth skriver:

    Är det inte halm då, det drar inte åt sig fukt på samma sätt som hö?

  3. Micke skriver:

    Sara: Ursäkta ett sent svar. Micke tog en vecka ledigt från jobbet och fixade grovgörat. Skyfflade ut jord och skyfflade in grus. Nu får vi ta till strödagar för att bygga upp det nya golvet.

  4. Hej, jag har nästan exakt samma fyllning under mitt hus. Först är det lera, sedan ett lager lera blandat med något organiskt hack, jag misstänker att det är linhack. Det ser inte ut som halm eftersom stråna är klenare, men det är inte heller gräs. Ovanpå detta blandlager (lera och hack) ligger hur mycket ”gräsbös” som helst.

    Jag har en teori om hur allt fungerat och det är ungefär såhär:
    * Leran i botten håller grundstenarna uppe. Även fyllnadsstenarna mellan hörnstenarna.
    * Viktigt är att leran är fuktig, annars krymper den ihop och man får sättningsskador. I mitt hus ser det ut att ha krympt ihop mellan 1 och 4 cm vid dränering av området för 30 år sedan. Lerlagret är hårt och kompakt.
    * Det blandade lagret ligger ovanpå det hårda lerlagret. Eftersom det är uppblandat med organiskt material är det porösare än bara lera. Fukten vandrar från leran till växtdelarna. Växtdelarna har lättare att avge fukt.
    * Det översta lagret som bara består av stora växtdelar absorberar fukt från lagret under och sprider fukten över en större yta, som enklare torkar av varm luft i husgrunden.

    • torpetberget skriver:

      Oj, du har funderat ett tag, ha ha. Men din teori låter väldigt rimlig. Det skulle kunna förklara den stenhårda yta vi har under vårt torp. Även om det mesta verkar vila direkt på berggrund. Du kanske inte ens ska fundera på Leca. Om den leran du redan har har fungerat i en herrans massa år. Hur gammalt är huset?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s