Hur gör djur?

De flesta spåren är upptrampade av vår hund Milou.
Hon hade svårt att slita sig från sin nya ”kompis”.

Om man tänker efter så förstår man nog att de flesta djuren i skogen inte dödas av en jägare, eller något annat djur som råkat befinna sig högre upp på näringskedjan. Nej, de flesta dör nog en naturlig död. Av ålder, hjärtattack eller vanligt dåligt leverne. Som överkonsumtion av övermogna jästa frukter – typ. Fast, visst är det konstigt att man aldrig ser några kroppar. 

Förra veckan hittade vi ett rådjur i snön bredvid torpet. Någon hade varit där och slitit hår från pälsen. Även halsen var sargad. Annars såg det helt normalt ut. Lite trött och dött men annars helt normalt. Vi kunde inte se några spår av större djur i snön. Förutom fåglar. Vi antar därför att gamla herr rådjur haft vägarna förbi, känt ett tryck över bröstet och sen lagt sig för att vila – The End.
Men nu gör vi en återkoppling till början av den här korta texten. För bara två dagar senare var kroppen helt borta. Bara tussar av pälsen fanns kvar på platsen. Var tog den vägen? I min hjärna hade jag redan börjat fundera över stanken som skulle sprida sig över gården när kroppen förruttnade. En tanke jag haft helt i onödan tydligen.
Nu inser vi att om inte någon granne har en fäbless för roadkills är det antagligen något annat djur med skarp luktsinne som tuggat i sig av både ryggfilé och rådjurssadel. Vi gissar på lokatt.
I så fall: Bon appetit!
/Micke

Om torpetberget

Vi som bloggar heter Christina Jarnlid och Mikael Lindblom och vi bor i Kristinehamn i östra Värmland. Under en längre tid hade vi letat efter ett fritidshus i vår närhet. Inget plinthus från 60-talet. Utan ett hus med anor. Något att försöka bevara. Utan att för den skull göra ett skansenhus av det. Under sensommaren 2009 hittade vi ett charmigt torp mellan Kristinehamn och Karlstad på Blocket. I annonsen – ett sött torpparadis med skogstomt. Efter visningen en solig sommardag kunde vi konstatera att det söta huset hade hål i taket, vattenskador, tvivelaktiga golv och utdömd skorsten. Helt perfekt! 2014 tog vi det stora steget och flyttade ut till det lilla torpet. Följ med oss på vår resa mot vårt drömtorp. Välkomna!
Det här inlägget postades i Övrigt. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Hur gör djur?

  1. Sara skriver:

    Jag gissar också på lo. Vore kul att se en sådan, live.

  2. Elisabeth skriver:

    men då måste det väl finnas lodjursspår i närheten? De har ju rätt rejäla tassar! Hade lodjur här på gården för ett antal år sedan, som hade legat på en liten förhöjning i änden av/bredvid stallet. Lyckades tyvärr aldrig få se det men det var massor av jättefina spår i snön som jag fotade.

  3. Micke skriver:

    Sara: Eftersom de är nattaktiva så ligger de väl och sover på en kulle någonstans på dagarna. Så det får väl bli en nattlig vaka om man ska få en chans att se en katt.

    Elisabeth: Nej det kunde vi i och för sig inte se. Men det var hård skare som till och med bar oss så en lokatt skulle nog ha klarat av att dra iväg kroppen utan att lämna spår efter sig. Vi har sett stora tassspår runt stugan tidigare i vinter som vi gissar är från lo.

  4. Auberj skriver:

    Eller kan det vara en vinthund. Mitt monster till hund fällde ett rådjur mitt framför ögonen på mig och släpade det ut på isen. Där kunde hon kunde stå i fred och rycka pälsen av det i över en timme medan jag stod kvar på standen och skrek, svor och skakade.

    Brutalt eller alldeles naturligt?

  5. Micke skriver:

    Auberj: Det var som f*n. Är du säker på att det är en hund du har? Ha ha. Jag tror inte vår Jack Russel skulle klara av det. Men man vet ju aldrig :o)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s