Här kommer det nog att stå ett 200 kilo tungt ljusblått, ej ommålat skåp.

Stina blev så byggalen efter spaljésnickrandet att hon av bara farten slängde ihop en spång. Brädorna kommer från det gamla köksgolvet.

Efter en kort arbetsresa till den del av Sverige där vägskyltarna pekar mot Burträsk kom jag i fredags hem – full av arbetslust. Eller om det var i glädje över att få tina upp. Eftersom våren redan har kommit till vår del av landet plockade jag fram mina tunna Converse-skor och satte en kort dunväst på kroppen innan jag flög norrut. Utan att rådfråga vare sig SMHI eller YR.no. Vid framkomsten fick jag dock en snabb lektion i att Sverige är avlångt. Vääldigt avlångt. För en meter snö och iskalla vindar mötte mig på flygplatsen. Därför var arbetslusten, eller lusten över att få komma tillbaka till våren, extra stark.
Men nog tramsat om det. För den här bloggen handlar om värdsligare saker. Som till exempel att väggarna i torpköket nu är klara. Äntligen! Hela helgen har vi figursågat och skjutit automateld med spikpistol. Pärlspont, bröstlist och masonit. Små kök är snabbjobbade. Till höger om fönstret mot väst, där köksskåpen ska stå, valde vi att sätta upp en tjock 6 mm masonit på hela väggen. För att skåpen ska kunna komma in mot väggen och för att skivan ska kunna bära kakel. Men över panelen i resten av rummet körde vi på med, nu tänkte jag skriva billigare med den var nästan lika dyr, 4 mm tjock masonit. Den ska ju bara trycka in de gamla tapetlagren som lossnat och göra väggen lite planare. Och så snor den mindre av fodrens tjocklek. Vilket annars är ett tråkigt resultat om man inte plockar ner dörr- och fönsterfoder och flyttar ut dem. Det har inte vi gjort – punkt.
Förutom tråkig skrapning av lister och dörrar är det nu dags för skåpmontering. Men vi är inte riktigt överens om hur vi ska ha det nu när vi bestämt oss för att köksskåpsytan ska bli så mycket mindre. Frågan är vad man verkligen behöver ha i ett kök. Vi måste ju banta rejält. Kylskåpet är på väg ut. Kanske till och med lådhurtsen. Spis, liten avställningsplats och diskho är ett måste – tror vi. Om vi hade haft ekonomi för att låta en snickare platsbygga hela rasket hade problemet varit borta. Men nu är vi i händerna på en köksleverantör. Och de har sällan förståelse för torpmått.
Vi tycker att det borde vara en självklarhet att man ska kunna beställa ett bänkskåp som är 42 cm brett i nederkant och 52 i överkant.
Vi behöver kökshjälp.
Wish us luck.
/micke

Köket från en annan vy. Till höger ska köksskåpen stå. Observera avloppsröret som vi lyckats placera på en helt annan plats.