 Andra sidan upp! |
|
När vi återkom till torpet efter en kortare resa hade höstblåsten slitit med sig skräptältet och slungat iväg det mot skogen. Med all rätt. För vi hade struntat i att förankra det. Med vilje. Metallbenen är av och takkonstruktionen är vriden. Nu kan vi utan att skämmas kasta regnskyddet, som visade sig vara ett solskydd, på tippen. Nästa sommar ska vi försöka hitta en mer stabil lösning. Under tiden får vi förlita oss på presenningar. Trappan, som tältet skulle ha skyddat, är efter en vecka fortfarande lite klibbig. Antar att det är tjäran som behöver tid och värme för att tränga in i träet. Har läst att det kan ta upp till ett par veckor att få det klibbfritt – och luktfritt. Fast jag tycker att den söta tjärdoften luktar gott. Lite som godis.
/micke
Om torpetberget
Vi som bloggar heter Christina Jarnlid och Mikael Lindblom och vi bor i Kristinehamn i östra Värmland. Under en längre tid hade vi letat efter ett fritidshus i vår närhet. Inget plinthus från 60-talet. Utan ett hus med anor. Något att försöka bevara. Utan att för den skull göra ett skansenhus av det. Under sensommaren 2009 hittade vi ett charmigt torp mellan Kristinehamn och Karlstad på Blocket. I annonsen – ett sött torpparadis med skogstomt. Efter visningen en solig sommardag kunde vi konstatera att det söta huset hade hål i taket, vattenskador, tvivelaktiga golv och utdömd skorsten. Helt perfekt! 2014 tog vi det stora steget och flyttade ut till det lilla torpet. Följ med oss på vår resa mot vårt drömtorp. Välkomna!
Det här inlägget postades i
farstun,
trapp. Bokmärk
permalänken.
Tummen ner för den dåliga vattentätheten hos tältduken men tummen upp för att den gick sönder och kan slängas, hm och hehe…
Tjära doftar sommar och sol och båt och liiiiite parfym av en särskild sort.
Viola: Parfym? Av tjärdoft? Ha ha. Tänkte mer på tjärpastiller eller nå´t.