Två lampor som ser ut att vara släkt.
Vi läste i en bok för länge sedan att det var viktigt att bestämma sig för ett år när man renoverar gamla hus. Ett år som man kan hålla sig till så att stilen blir den samma när man bygger. Vi känner inte till byggåret för Berget eftersom det är flyttat en gång i tiden. Men vi har bestämt oss för året 1898. Då var Karl 25 år och Emma 28. Om de hunnit flytta till Berget, eller om huset ens var byggt, har vi ingen aning om. Men Karls far Anders, och mor Stina, bodde definitivt på platsen. Varje gång vi funderar på en lösning på ett problem brukar vi säga; hur skulle Karl ha gjort – 1898? Svaret bli naturligtvis en gissning. Unge herr Andersson hade antagligen valt en enklare, och framförallt billigare, lösning än vad vi brukar göra. Men materialen vi väljer är nästan alltid de samma. Och förhoppningsvis öven utseendet på resultatet.
Men det finns en hake i vårt resonemang. När vi letar efter saker att fylla torpet med så har vi samma mantra i huvudet – 1898. Och det är bra. Men det finns en rädsla för att vi håller på att bygga ett museum istället för en levande sommarhus. Många av er känner säker igen problemet. Visst, vi har elspis, kylskåp, frys, tv och bäddsoffa. Vilket inte är 1800-tal precis. Men annars är det mycket allmoge. Hela tiden är det en balansgång. Balans mellan huset och ett funktionellt sätt att leva.
I helgen var Stina på loppis och hittade ytterligare en oljelampa (fotogenlampa) i lampettmodell. I våra ögon kan den vara från slutet av 1800-talet. Egentligen behövde vi den inte. För inte så länge sedan köpte vi en nästan likadan på en auktion i Åmål. Ni ser båda här uppe. Loppislampan var något mindre men hade blyglas i original. Den ena kostade 400 kronor och den andra bara 125. Kan ni gissa vem som kostade vad? Loppislampan var den billiga. Därför kunde inte Stina låta bli att plocka ner den från hyllan och ta med den hem. 125 kronor omräknat till 1898 års pengavärde är drygt 2 kronor. Vilket motsvarar lönen för två dagars arbete för en dagsverkstorpare. När man dragit av för arrendet. För oss var det inte ens en timlön.
Kanske hamnar den i hallen. Kanske hamnar den på dasset.
Hur som helst så blev det ytterligare ett föremål till museisamlingen.
/Micke
Torpet Berget 
Väldigt bra jämförelse och resonemang om lampan. Roligt att höra om era tankar om återställning till en viss tidpunkt. Själv blandar jag eftersom i huset finns prylar från två generationer.
Vi befann oss i en annan situation eftersom huset var tomt när vi tog över det. Och vi hade redan bestämt oss för att det inte skulle bli en avstjälpningsplats för grejer vi inte ville ha i stan. Så vi fick köpte allt till torpet nytt. Nja, nytt å nytt… Vi köper nytt när det handlar om bekvämlighetssaker. Annars är det loppis och auktion som gäller. Så med andra ord är det 1898 eller 2012. Om vi hade haft ett arvhem att förvalta hade det varit en annan femma. :o)
Intressant frågeställning det där, vilken tidpunkt man ska återgå till. Själv har jag inställningen att spara lite här och där från (nästan) hela husets hundraåriga historia. Allt av kvalitet och åtminstone något så när skönhetsvärde åtminstone. Men på något underligt sätt resonerar jag inte så om spåren från 1970 och framåt…
Ha ha, nej 70-talet är ett svart årtionde för många gamla hus. Vi ser inte året 1898 som hugget i sten utan mer som en guide. I verkligheten har vi nog ett spann på över femtio år. Men för oss är det 1898.
Pingback: Fotogenlampor « Torpet Berget