Mars är inte bara krigsgudens månad, det är också vårmånad enligt den gammelnordiska kalendern. April är gräsmånaden och maj är blomstermånaden. För oss är alla månader utan snö – renoveringsmånader.

Så även i helgen. Farstun börjar närma sig målningsklar. Stina har skrapat, skrapat och svurit. Och jag har gjort det jag gillar allra bäst – byggt. Ytterdörren har blivit isolerad och fått lister och foder. Även golvet har fått sitt insteg. Som avslutning på helgen har jag även satt upp fönsterbänkar – ovanför fönstren. I ett litet torp får man se till att ta till vara på alla utrymmen för förvaring. Även så kallade ”döda” utrymmen. Och de enkla brädorna blev jäkligt snygga. Inte bara för att jag gjorde mig omaket att försänka vinkeljärnen. Utan även för att själva kanten fick ett proffsigt utseende. Jag skulle vilja kunna säga att jag gjorde det med hjälp av en hyvel och en slöjdkniv. Men sanningen är enklare än så. För två år sedan fick jag en överhandsfräs av Stina i julklapp. Och om jag ska vara ärlig så har jag inte använt den. Mest för att jag inte riktigt förstått vad jag skulle ha den till. Inte förrän nu. Efter att ha monterat ett knasigt frässtål som jag hittade i en av lådorna fräste jag kanterna på två hyllplan i ett nafs. Och det blev tokbra! Inlärningskurvan visade sig vara spikrak uppåt. Vilket verktyg! Risken är att inte en bräda kommer att få vara ifred i framtiden. Jag måste besinna mig.

Mitt nästa projekt blir att bygga en väggfast sittbänk i farstun – med lock.

Kanske får den en mjuk kant av frässtål nummer sju. Vem vet.

To be continued.

/Micke