Övergivet.  Kärlek är inte alltid lätt att förstå sig på.

Det damp ner ett meddelande i vår inbox häromdagen. Avsändare var PS som äger ett vackert missionshus lite längre ner på vår byväg. Han hade hittat ett fotografi på vårt torp i sin dator som han hade tagit något år innan vi köpte det. Och långt innan det blev gräsklippt och ansat för försäljning. Vi tog naturligtvis egna bilder när vi var på besök första gången men de har av någon outgrundlig anledning försvunnit. Därför var det extra roligt när vi fick just det här mejlet.

Det första vi upptäckte när vi såg bilden var den stora busken till vänster om verandan. Den hade vi nästan glömt bort. Trots att det var vi som grävde upp den. Likaså björken till höger. Den och ytterligare fem träd fick ge vika för att solen skulle kunna nå fasaden. Lägg också märke till taket och den gamla skorstenen som höll på att ramla ner. Berget såg inte mycket ut för världen på den tiden. Även om vi valde att inte se det. Nu kan vi förstå varför folk i byn undrade vad vi skulle med ”rucklet” till. Men de såg inte vad vi såg. Och nu börjar Berget återfå sin forna glans.

Och bilden – den har vi varsamt ramat in och hängt upp på väggen.

/Micke