För några veckor sedan låg jag i en hängmatta, uppspänd, mellan de här två träden.

Nu har vi tagit upp båten, klyvt ved, staplat ved, vinterbäddat grönsaksodlingen, halat vimpeln, dränerat vattenrören, tagit in hängmattan, kört värdesaker till stan och tömt kyl och frys. Ja, där har ni vår vecka. Inte så mysigt som vi varit bortskämda vid. Men helt nödvändig om huset ska klara vinterns alla minusgrader. Men, och det är viktigt att notera, vi har inte sagt hejdå till stugan. Vi har

Presenningen ska förhoppningsvis ta kål på ogräset. Det är tanken i alla fall.

mängder av höst-, vinter- och vårbesök framför oss. Men en del saker klarar inte minusgrader har vi märkt. Som rödfärg, flytande drycker (om de inte innehåller sprit) eller fuktiga matvaror.
Vårt nya vatten behövde också höstomsorg. Men där gissar vi bara på att vi gjort rätt. Öppnat alla kranar, tömt hydroforen och låtit, tror vi, vattnet rinna tillbaka ner i det borrade hålet. Om det räcker vet vi inte. Det får den ”hårda vägen” informera oss om till våren.
I år har vi funderat på att ha lite värme på under vintern. Kanske tio grader. Vi har hört att väggar, speciellt tapeter, inte gillar temperaturskillnaderna som blir när man plötsligt värmer upp ett iskallt hus. Tidigare har vi tyckt att det varit en onödig utgift. Utan att veta hur mycket det kommer att kosta. Men i år är vi kanske mer mogna för tanken. Bara Stina får ordning på innanfönstren så att inte värmen försvinner ut genom de tunna rutorna.
Det är det hon håller på med just nu. Stina står i garaget, med en inhyrd Speedheater, och skrapar gammalt kitt som en galning.
To be continued…

/Micke

Vedboden är fylld med torr ved från förra årets klyvning. Och ny ved är på väg att bli torkat.