Vi är på gång!

Målning pågår! Pappa var som en bergsget och innan man visste ordet av stod han uppflugen på en stege. Här syns också vilken skillnad det blev när vi målade med ljusröd Falu rödfärg.

Målning pågår! Pappa var som en bergsget och innan man visste ordet av stod han uppflugen på en stege. Här syns också vilken skillnad det blev när vi målade med ljusröd Falu rödfärg.

För ungefär en och en halv månad sedan begärde vi ledigt vecka 21. Planen var att vi skulle byta ut dåliga panelbrädor och måla om fasaden under vår minisemester.

Lördag och söndag började bra med kanonväder. Sol och 25 grader varmt. Jäklar vilken bra semestervecka vi har planerat in, tänkte vi. Sen kom måndagen och regnet bara öste ner. Just den dagen som vi skulle få lite extra hjälp av mina föräldrar.

Bröderna Djup eller pappa och Micke? Jag har ingen aning.

Bröderna Djup eller pappa och Micke? Jag har ingen aning.

När päronen dök upp fick de springa in i stugan för att ta skydd från ovädret. Därför fick vi börja arbetsdagen med – fika. Som riktiga hantverkare alltså.

Sen satt vi där i köket, eldade i vedspisen och tittade ut på skyfallet i flera timmar tills det började lätta i molntäcket. Då rusade vi ut, plockade fram rödfärgen och täckte fönster och dörrar. Och innan kvällen var slut var i princip hela gaveln målad och den dåliga panelen utbytt. Micke rev och lagade panel. Mamma skötte marktjänsten. Och jag och pappa målade. Vilket teamwork! Trots att vi fick avbryta flera gånger på grund av återkommande störtskurar. Det går så mycket lättare när man är fler händer.

Dagen efter målade vi framsidan och nu har vi bara en gavel kvar.

Den största förändringen exteriört var att de vita knutarna försvann. Vi hade länge funderat på huruvida de skulle få vara vita eller ej. Men efter att ha läst böcker, googlat på nätet och pratat med en länsantikvarie har vi kommit fram till att huset, från början, inte haft vita knutar. Så därför kommer vår röda stuga bli ännu rödare. Men det får ni se i ett annat blogginlägg.

/Stina

Vart tog den lilla vita knuten vägen? Ingen som vet, ingen som vet.

Vart tog den lilla vita knuten vägen? Ingen som vet, ingen som vet.

Om torpetberget

Vi som bloggar heter Christina Jarnlid och Mikael Lindblom och vi bor i Kristinehamn i östra Värmland. Under en längre tid hade vi letat efter ett fritidshus i vår närhet. Inget plinthus från 60-talet. Utan ett hus med anor. Något att försöka bevara. Utan att för den skull göra ett skansenhus av det. Under sensommaren 2009 hittade vi ett charmigt torp mellan Kristinehamn och Karlstad på Blocket. I annonsen – ett sött torpparadis med skogstomt. Efter visningen en solig sommardag kunde vi konstatera att det söta huset hade hål i taket, vattenskador, tvivelaktiga golv och utdömd skorsten. Helt perfekt! 2014 tog vi det stora steget och flyttade ut till det lilla torpet. Följ med oss på vår resa mot vårt drömtorp. Välkomna!
Det här inlägget postades i Övrigt, exteriör, fasad, färg. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vi är på gång!

  1. Louise skriver:

    hu så fint! bra färg ändå, som inte oroar sig allt för mycket av lite regn!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s