Om man ändå har ett igenväxt dike får man väl använda det till något vettigt.

För tre år sedan besökte vi Gysinge byggnadsvård och där i caféet sålde de, den för oss helt okända, älggrässaften. Vi testade såklart och den var väldigt god. Frisk i smaken och påminde lite om flädersaft. I alla fall är det så vi minns den.

För någon vecka sedan satt jag och stirrade på vårt dike som går tvärsigenom tomten. Lite småsurt konstaterade jag att det växt igen, trots att jag körde med röjsågen i våras. Men bland alla ormbunkar och sly växte något med gulvita, tussiga blommor. Och långt bak i hjärnbarken mindes jag att pappa, någon gång när han var här, pekade på just diket och sa att det där är älggräs.

För att vara på den säkra sidan gick jag och hämtade den Nordiska floran för att kontrollera att det verkligen var älggräs (även kallad älgört) och inget annat giftigt. Jojomensan, det var det!

En snabb googling senare och jag hittade ett recept. Så här gjorde jag.

Älggrässaft:

Älggrässaft X 2. I dag får vi gäster så det här blir välkomstdrinken. Men vi kanske spetsar den med lite spiritus.

50 blomklasar älggräs
2 citroner
60 gram citronsyra
2 kg socker (jag hade i lite mindre, kanske 1,5 kg)
2 liter vatten

Skölj blommorna ordentligt och lägg dem i en ren hink eller ett krus.
Tvätta citronerna och skiva dem tunt, lägg citronerna bland blommorna.
Koka upp vattnet och häll i socker och citronsyra, rör om till sockret löst sig.
Häll lagen över blommorna. Förslut hinken och ställ kallt i cirka fyra dagar.
Sila saften och häll upp i rengjorda flaskor.

/Stina