Bättre sent än aldrig

Med en elhyvel gick det snabbt att få till passformen.

Med en elhyvel gick det snabbt att få till passformen.

Den där latsidan – varför är den så bekväm att ligga på? Det är mitten av november och innanfönstren har fortfarande inte kommit upp. Och det trots att vi märkt att det blivit kallt i rummen när temperaturen gått ner under tio plusgrader.
En anledning till att vi har dragit ut på det är att innanfönstren inte passat. I fjol gjorde vi inget åt det utan lät dem ligga omlott och tejpade efter bästa förmåga.

Klickar ni på bilden så ser ni ett blyertsstreck. Så mycket misspass var det – nästan fem millimeter.

Klickar ni på bilden så ser ni ett blyertsstreck. Så mycket misspass var det – nästan fem millimeter.

Men nu hade vi legat såpass länge på våra latsidor att vi nästan utvecklat liggsår. Så när helgen kom tog vi oss i kragarna, hötte med nävarna, värmde upp med åkarbrasor och plockade fram fönstren.
Micke hyvlade och jag klippte fönstervadd.

Och nu sitter fönstren som ett smäck*. Eller, inte som ett smäck kanske. Är det för tajt är det nämligen omöjligt att få ut dem igen. Ett av fönstren tryckte vi dit med våld men insåg snabbt att vi skulle behöva hyvla kanten lite till. Men då satt det fast hårdare än en oöppnad syltburk. Vi fick ta hjälp av en stämkniv för att få ut det igen, plopp, puh! Men det knakade oroväckande och några flisor på fönsterbrädan blev minnen från brottningsmatchen.

Nu kan vi återgå till latsidan.

Stina

En sax och en skål med vatten är allt som behövs för att få upp klisterremsorna. Det blev vadd i år med. Ett tag funderade vi på mossa eller att jag kanske skulle sy kuddar fyllda med ris. Nästa år kanske...

En sax och en skål med vatten är allt som behövs för att få upp klisterremsorna.  Ett tag funderade vi på att använda mossa istället för vadd. Eller så skulle jag sy kuddar fyllda med ris. Det blir nästa år, kanske…

* Visste ni att en smäck är en ett slangord för keps. På 1920-talet kallades smäck för kontorshatt. Men ursprungligen var det en slags snibbmössa som bars av hovets kvinnliga medlemmar vid hovsorg. Osäker källa: Wikipedia

Om torpetberget

Vi som bloggar heter Christina Jarnlid och Mikael Lindblom och vi bor i Kristinehamn i östra Värmland. Under en längre tid hade vi letat efter ett fritidshus i vår närhet. Inget plinthus från 60-talet. Utan ett hus med anor. Något att försöka bevara. Utan att för den skull göra ett skansenhus av det. Under sensommaren 2009 hittade vi ett charmigt torp mellan Kristinehamn och Karlstad på Blocket. I annonsen – ett sött torpparadis med skogstomt. Efter visningen en solig sommardag kunde vi konstatera att det söta huset hade hål i taket, vattenskador, tvivelaktiga golv och utdömd skorsten. Helt perfekt! 2014 tog vi det stora steget och flyttade ut till det lilla torpet. Följ med oss på vår resa mot vårt drömtorp. Välkomna!
Det här inlägget postades i interiörer. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Bättre sent än aldrig

  1. Lavin skriver:

    Vilken fin hyvel. Något avis. En sån eller en överhandsfräs/handöverfräs till jul kunde tomten gärna få komma med!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s