Det lilla dockhuset bakom oss är numera vårt hem. Knasigt men roligt!
Trodde ni att vår medieskugga skulle vara för evigt? Tänkte ni att vi fallit offer för ett slukhål? Eller att vi renoverat sönder vår relation och separerat?
Allt är fel. Även om det är ett vanligt scenario bland renoverande par. Vi tog bara en välbehövlig bloggpaus för att fundera på om vi ville fortsätta skriva eftersom vi valt att flytta ut till torpet för gott i stället för att ha det som ett fritidshus. Och därför var vi tvungna att fundera på praktiska saker i stället för byggnadsvård.
Vi tyckte själva att det inte var så mycket att skriva om längre. Avlopp och grävmaskiner kändes inte så spännande.
Så under sommaren tog vi ett beslut – vi lägger ner bloggen! Micke skrev ett tack och hej-inlägg eftersom han var övertygad om att bloggens överlevnad handlade om strikt byggnadsvård. Men det var väldigt svårt för oss att publicera det. Höst blev till vinter och något inlägg kom aldrig ut. Samtidigt funderade jag på om jag ville fortsätta skriva. Göra om bloggen till hur det är att bo i ett litet torp från 1800-talet.
Bloggen har varit som ett uppslagsverk för oss. Det är till exempel helt omöjligt att komma ihåg vilken färgnyans man använde för fem år sedan. Men allt står i där och då har det varit enkelt för oss att hitta det och ge svar på frågor från bloggläsare.
Så i stället för att sluta blogga kommer jag själv att fortsätta på ny adress. Från och med nu bloggar jag hos min arbetsgivare Värmlands Folkblad. Woho!
Samma blogg, samma torp, fast utan sambo. Skönt va? Ha ha!
Först till en summering av vad som hänt innan jag tänker grotta ner mig i andra inlägg.
Det största som hänt är att vi flyttat ut till torpet för gott. Det hände i juni förra året. Även om det var något vi tänkt på ganska länge. Jag tror det började redan när vi fick varmvatten och det helt plötsligt kändes det var möjligt.
Sagt och gjort, en tidig sommardag förra året tog Mickes dotter Emilia över huset i stan och möblerna magasinerade vi i ett uthus. Ni kan läsa två krönikor i ämnet i VF här och här.
Sedan flytten har vi haft fullt upp med att få ordning på toalett, övervåning och farstu. Det är också en orsak till att vi inte bloggat. Vi har helt enkelt inte haft tid. Men ni som följer Berget på Instagram har ändå fått några livstecken från oss.
Nu ska det dock bloggas oftare än en gång per halvår.
Så välkomna till den nya adressen; blogg.vf.se/berget !
Jag kommer att ge er allt ni behöver veta om hur det är att bo i ett 50 kvm torp i de värmländska skogarna. På ett något sånär modernt sätt. Det är inte lätt kan jag redan nu erkänna.
Välkomna!
Stina
P.S Jag kommer ändra de konton vi använt i sociala medier (Facebook, Instagram och Twitter) så att de kopplas till den nya bloggen.
Hoppas ni hänger med. 🙂
Spännande, jag är nära att flytta ut jag också, till kanten på Stora Gårdsjömossen, vi får se. Min första reaktion för er är ”fuktbelastning”, men ni är väl bara hälften så många boende i torpet som förr…men förr duschade dom aldrig…tvättade sig ”till Midsommar” o kokade väldigt sällan maten (bara gröt). Spännande
Jag hoppar nu över till er nya blogg o säger -härligt att ni är tillbaka
Ärligt så skiter jag lite i vad ni skriver om, det är perspektivet ert som gör det roligt. Hoppas nu att det inte blir för foträtt och UR bara för att det nu skrivs i ett Folkblad! Återkommer med dom =) Och att ni får det riktigt mysigt i ert lilla torp! Visst är det praktiskt att ha det på nätet, satt igår på jobbet och skulle beställa golvsockel, och tack vare bilder på bloggen kunde jag se hur våra ser ut!
Jag lovar att den fortsätter i samma anda. Det är bara webbadressen och layouten som är ny. 😃 /Stina
Intressant att höra om er downshifting-tillvaro 🙂
Åhh vad roligt att ni fortsätter. Blir extra intressant att läsa nu när ni flyttat dit permanent. Vi har precis köpt en liten gård på landet som skall renoveras under ett par år, sedan flyttar vi också!
Ping: ”Small house movement” och ”Compact living” | Byggnader