Hur restaurerar man en jordkällare?

Xxxx

En nercabbad jordkällare.

Trots fem års bloggande tror jag att vi aldrig nämnt jordkällaren. Eller om jag ska vara ärlig – resterna av den. Den ligger precis utanför vår tomtgräns men har en gång i tiden hört till Berget. När torpet styckades av från bondgården, i samband med att vi köpte det, ritades gränserna om och stenhögen hamnade utanför. Men storbonde-Marie, som äger marken runtomkring, har sagt att vi får fixa till den om vi vill. Så i fem år har vi gått och kliat oss i håret, suckat och blirat mot jordkällaren utan att göra något åt saken. För vi har ingen susning om hur vi ska gå tillväga för att få ordning på den.

Vårt kök är så litet så en fungerande jordkällare skulle vara en lyxig tillgång. Där skulle vi kunna förvara grönsaker, sylt och kanske lite vin.

Men eftersom vi har fyrtioarton andra projekt har inte jordkällaren prioriterats. Frågan är bara om det går att restaurera den eller om förfallet gått för långt?

Vi kan börja med att taket för längesedan rasat in. Och all jord och sten ligger nu inne i jordkällaren. Det är ju bra om man bara är en meter lång men med mina 180 centimeter blir det i lägsta laget. Det kommer att krävas många svettiga spadtag för att komma ner till ursprunglig golvnivå.

Som ni ser på bilden växer en stor björk på ena sidan och en al på den andra. Trädens rötter kan ha gjort den stenlagda konstruktionen ostadig. Räcker det med att fälla dem? Eller ska de få stå kvar? Och vad gör vi åt taket? Vi kommer inte att kunna stenlägga några bågar.

Finns det någon jordkällarexpert därute som kan ge oss tips?

/Christina

XXxx

På insidan ser väggarna hyfsat raka och fina ut. Alltid något.

Om torpetberget

Vi som bloggar heter Christina Jarnlid och Mikael Lindblom och vi bor i Kristinehamn i östra Värmland. Under en längre tid hade vi letat efter ett fritidshus i vår närhet. Inget plinthus från 60-talet. Utan ett hus med anor. Något att försöka bevara. Utan att för den skull göra ett skansenhus av det. Under sensommaren 2009 hittade vi ett charmigt torp mellan Kristinehamn och Karlstad på Blocket. I annonsen – ett sött torpparadis med skogstomt. Efter visningen en solig sommardag kunde vi konstatera att det söta huset hade hål i taket, vattenskador, tvivelaktiga golv och utdömd skorsten. Helt perfekt! 2014 tog vi det stora steget och flyttade ut till det lilla torpet. Följ med oss på vår resa mot vårt drömtorp. Välkomna!
Det här inlägget postades i Övrigt, utomhus och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Hur restaurerar man en jordkällare?

  1. Odd skriver:

    Jag är såå ledsen Christina, men utan torpartakter så … Du MÅSTE ta fram spaden. OK…du FÅR använda en modern, du behöver inte gräva med träspade. Under de glada timmar du gräver (bättre motion än gymmet) måste du försöka utröna konstruktionen, var det timmertak med näver/torv/jord samt pannor…eller? Om det är ett nedrasat stentak…skulle jag …i stället… gräva mig en egen källare på egen mark. En ny jordkällare är också historia.
    Fukt är ju det sämsta för en jordkällare så utan att vara expert gissar jag att björken bara gör nytta genom att suga källaren torr.
    Vi får väl följa fortsättningen, även om du ger upp. Din konstruktionsforskning borde bara ta några timmar, o även misslyckad forskning är viktig 🙂
    MVH

    • Christina skriver:

      Jaja, jag får väl ta tag i det här då. 😉 Angående taket, det ligger gammal rostig korrugerad plåt vid jordkällaren. Kan det ha legat jord ovanpå plåten? Vi funderar på att bygga någon slags sadeltakskonstruktion och sen lägga jord ovanpå det. Men om det funkar vet jag inte. Det finns ju jordkällare som har tegeltak, men hur de är isolerade har jag ingen aning om.:)
      Christina

      • Odd skriver:

        Hej igen, nu kanske våra funderingar är out, för du har väl grävt o timrat i dag, så det bara är att bära in potatisen, men:
        Det jag hoppades du skulle kunna få fram medan du grävde var själva konstruktionen av takstolar eller liknande. Jag gissar att det var massor av jord ovanpå något (timmerbalkar?), ovanpå jorden kanske det låg ett regnskyddande takmaterial. Om svalkan skall stanna i jordkällaren så måste säkert jordlagret vara 50…70…100 cm tjockt. Speciellt kommande sommar som blir kanonvarm. Plåtarna på bilden tror jag är 1950-tals sommargästers försök…(troligen folk från Kungsholmen).
        😉

  2. Anna Nordström skriver:

    Jag har själv sökt jordkällarexpertis utan större framgång men de här kanske?

    http://rubensgarden.blogg.se/2013/august/halvvags-med-jordkallaren.html

    Om inte annat så är det ju bra motion att flytta sten!

    • Christina skriver:

      Tack för länktipset! Ja, att fixa till vår jordkällare kommer ge bra träning. 🙂 Eventuellt ska jag kontakta länsstyrelsen eller länsmuseet, de har ju ett gäng byggnadsantikvarier som kanske kan hjälpa mig. Om jag inte minns fel tror jag till och med att länsstyrelsen har haft kurser i jordkällerenovering. Kolla med länsstyrelsen där ni bor.
      Christina

  3. Therése skriver:

    Hej!
    Hör med länsstyrelsen, tror fortfarande man kan få bidrag för att iordningställa överloppsbyggnader. Jag hittade lite böcker på bibblan när jag skrev om en jordkällare ur ett restaurerings/bevarandeperspektiv. Minns inga titlar dock. Tyvärr ser det ju ut att vara rätt mycket jobb med den. Lycka till!

    • Christina skriver:

      Hej Therése! Jag kollade runt lite på länsstyrelsens hemsida men hittade ingen information om bidrag. Har för mig att de tog bort det för något år sedan. Typiskt i så fall. Vi får väl se när och hur vi ger oss på jordkällaren. Plötsligt händer det – kanske. 😉
      Christina

  4. Johan skriver:

    Jag läste en gång i Gård o Torp om renovering av en jordkällare och dem nämde att dem fick en bidrag av Lännsstyrelsen. Lycka till med arbetet! Mvh, Johan.

  5. Odd skriver:

    Jag (som är lite seg) förstår inte detta med bidrag…är det till ny spade…?
    Jag såg i dag en gammal jordkällare som används, den hade ”skorsten”…dvs ventilationsrör rakt upp för fukten, troligen mycket viktigt. Visserligen låg denna jordkällare lågt i tärrängen, inte som er…högt, men jag gissar att fuktproblemet måste lösas. Ni vet väl att MÅNGA hus förr i tiden hade lucka i kammargolvet o jordkällare under. Om man bara behöver 1M3 så blir det ju enklare.

    • Christina skriver:

      Bidraget gick till omkostnaderna för att renovera. Länsstyrelsen i Värmland hade bidrag för just uthus och byggnader som lador, hönshus och jordkällare etc.
      Någon slags skorsten måste vi nog ha annars möglar väl allt direkt. Och så här i efterhand ångrar vi att fixade en ”källare” när vi ändå gjorde om köksgolvet. Det är lätt att vara efterklok! 🙂
      /Christina

  6. wiebke truelsen skriver:

    ich habe diesen link gefunden http://www.schwedenservice24.de/Haustechnik/keller/kellerbau-erdkeller-fertigkeller-gfk.html

    also müsstet ihr in schweden doch fachleute finden..liebe herzliche grüße aus deutschland wiebke

  7. Odd skriver:

    denna kanske ger arbetsiver 😉

    • Christina skriver:

      Gulp! Inget litet jobb det där. 🙂 Jag tror inte det blir någon renovering av jordkällaren det här året. Men bra film!

  8. Pontus Carlsson skriver:

    Hej!
    Har ni börjat renovera jordkällaren än? Behöver ni tips på var ni kan hitta info eller hur ni ska gå tillväga så maila gärna mig på ekopontus@gmail.com

    Ha det gott!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s