Vi har blivit duktiga på att skjuta upp arbetsuppgifter – eller att prokrastinera* om man vill slänga sig med de lärdes latin. Från att ha varit två byggivriga bävrar har vi förvandlats till – sengångare.

Som takbeklädnad valde vi (trumvirvel) silvertejp! Inte så byggnadsvårdsmässigt kanske men lugn! Vi ska åka till en plåtslagare och beställa ett riktigt tak. Det här var en nödlösning eftersom det började störtregna när vi var klara.
Runt jul förra året blev det minus 20 grader och vattnet i vattenledningen från brunnen frös till is. Det tog nästan ett dygn innan vi lyckades tina upp proppen med hjälp av isoleringsmattor, en presenning och en varmluftsfläkt. Under tiden var det back to basic och det alltid fungerade utedasset kom till bruk igen. Att det skulle frysa borde vi ha fattat. Där PEM-slangen lämnar marken är den maximalt exponerad för kyla innan den går in i huset, en dryg meter upp på väggen. En lösning som inte var så konstig när vi installerade vattnet för tre år sedan eftersom det då var ett fritidshus och vi tömde alla ledningar redan i oktober.
“Vi måste isolera röret som hänger på väggen, det är prio ett!”, sa vi i vintras.
Sen blev det vår, följt av en varm sommar och då fryser ju inget vatten. Arbetsuppgiften började blekna i minnet och sen var den borta.
Men helt plötsligt örfilade hösten oss med en iskall hand när vi klev upp en morgon och bilrutorna behövde skrapas.
Eftersom helgerna inte skulle räcka till tog vi två dagar ledigt från våra jobb och då – hände det grejer. Micke drog på sig de nya snickarbyxorna han fick i födelsedagspresent och byggde den isolerade lådan över vattenledningen i en nafs. Vår förhoppning är att spillvärme från huset ska sippra genom ytterväggen och hjälper till att hålla ledningen isfri om värmekabeln inte skulle räcka till när rysskylan anländer. Under tiden tog jag tag i vår “soptipp” på baksidan av huset och fyllde en hel släpvagn med skräp. Dessutom hann vi med att kratta löv, plantera lökar, sätta upp ett fågelbord och klyva veden efter granen vi fällde för en månad sedan..
Nu kan vi återgå till soffhäng – och prokrastinering.

Med hjälp av falufärg (ljusröd såklart) smälte lådan in i väggen. Den behöver dock en strykning till innan färgen täcker ordentligt. Tur att vi har en så mild höst att man fortfarande kan måla utomhus.
* Prokrastinering enligt Wikipedia (den korta versionen): Prokrastinering innebär vanemässig och kontraproduktiv senareläggning, förhalning eller undvikande av planerade handlingar, beslut och arbetsuppgifter, trots vetskap om att det kan leda till negativa konsekvenser.
Silvertejp så himla smart! Måste skaffa. Det här är min favoritblogginläggstyp 🙂
Silvertejp funkar till allt. Och det som inte funkar kan man lika gärna kasta, hahaha! Kul att du gillade inlägget. 😉
Äldre typer av vattensutkastare (moderna har självdränerande backventil) kan också frysa sönder, vilket kan leda till vattenläckage.
Hej Kurt! Ja, utkastaren som sitter på väggen måste vi fixa, den är inte frostsäker. Antingen byter vi ute den mot en självdränerande eller så sätter vi in en ballofix på insidan. Vi har inte bestämt oss än. Och så var det ju det här med prokrastineringen också… 😉
Prokrastinering driver vi med her også i stort omfang… 🙂
Ja, det verkar vara en vanlig åkomma. 😉