Voilà! Men herregud vilken tid allting tagit. I bakgrunden, till vänster, ser ni början på ett växthusbygge. Eller i alla fall en utgrävd grund.

Aldrig har vi varit så sena med att börja odla. Förra inlägget slutade med att lådorna stod i våg, men utan spetsade stolpar i marken. Eftersom jag la sten under blev det en glipa mellan marken och lådan. Så för att inte jorden skulle rinna ut häftade jag markduk på insidan av lådorna. Duken går ner cirka 20 centimeter på marken så att jorden stannar kvar. Nästa steg var att fylla lådorna. Att ha köpejord skulle bli väldigt dyrt, inget för torpare som oss. Men av storbonden Marie fick jag lov att ta av deras gamla ensilage, perfekt att fylla upp med. Så jag kopplade på släpet på fyrhjulingen och drog i väg. Och nu får ni en snabbguide till hur man får ont i ryggen. Vid första taget med grepen högg det till i ryggen. Men jag var så fokuserad på att börja odla så jag bet ihop. Fem släp fylldes och lastades av under lika många timmar. Sen såg jag ut som en fällkniv.

Nu blev det återigen stopp i odlingsplanen. Trots mängder av värktabletter, ryggbälte och salvor tog det nästan en vecka innan jag kunde gå som en vettig människa. Frustrerande!

Sen var det bara på’t igen. I lördags klippte jag gräset och gräsklippet hamnade i de stora lådorna. Därefter hämtade jag hästgödsel hos nyss nämnda bonde. Ett fyrhjulingssläp till sex lådor. Och som sista lager – fin köpejord från Ballast.

Längst upp till vänster: här börjar jag krokna, det gamla ensilaget var både blött och tungt. Men efter en dags slit låg det på plats. Med hästskit, gräs och köpejord har jag skapat en odlingslasagne. Hoppas det funkar.

I dag har jag satt potatis, sått rödbetor, morötter, sockerärter, sallat, spenat och planterat småplantor av rädisa, majrova, grönkål, vitkål och purjolök. För att pynta lådorna har jag också sått ringblomma och krasse.

Om det här funkar har jag ingen aning om – det lär märkas inom några veckor.

När vi grävde ner fiberkabeln blev det slang över. Av den gjorde jag ”tältpinnar” till odlingen. Med en duk över blev det en liten odlingstunnel. Förhoppningsvis håller duken borta glupska insekter.                                                         Jag måste slå ett slag för den självbevattnande roottrainern, den fungerar utmärkt. Det är dessutom enkelt att få ut plantorna utan att skada dem.