Nya båten är jättebra – så länge vi är på land

En lycklig bild, innan allt dåligt hände.

En lycklig bild, innan allt dåligt hände.

Kanske läste du mitt förra Gomorron och minns att jag grämde mig över att vi inte hade någon båt. Det har vi ändrat på. Under semestern hade vi gott om tid att bevaka köp- och säljsajter så efter någon vecka rullade ett nytt flytetyg in på tomten.
Den “nya” skutan är en halvmeter längre än den gamla, är rejält mycket högre, har självläns och är utrustad med en för oss stöddig motor på 50 hästkrafter. Perfekt, trodde vi.

Men skillnaden mellan att manövrera vår lilla plasteka och den nya båten visade sig vara – e n o r m.

Därför inledde vi jungfruturen med att ramma en annan båt – i vår egen båthamn. Dessutom mitt framför båtföreningens ordförande.

Vi kan (bort)förklara det med att vi missbedömde både motorkraft och gasreglage. Vår båt klarade sig men grannbåten fick ett jack i relingen. Ägaren var som tur var av den trevliga sortens båtmänniskor så vi kunde lösa fadäsen genom att swisha över några hundra kronor. Till gelcoat eller valfri dryck.

Men en olycka kommer aldrig ensam som ni vet. Sedan dess har vi hunnit med två grundstötningar (också i hemmaviken) samt ett ofrivilligt test att svänga 180 grader, i full fart, vilket slutade med ett rejält blåmärke.

Nu är vi medlemmar i Sjöräddningssällskapet. Eftersom vi knappt kommer ut ur hemmaviken utan att något händer känns det som en billig försäkring att betala 67 kronor i månaden. Hjältarna i sjöräddningen jobbar dessutom ideellt så det vore osolidariskt att inte gå med.

Nu håller vi bara tummarna för att vi ska slippa se dem…

P.S Den här texten publicerades i VF 30 juli 2016.

Men – det ska tilläggas att en och annan båttur har varit alldeles alldeles underbar.

Men – det ska tilläggas att en och annan båttur har varit alldeles alldeles underbar.

Om torpetberget

Vi som bloggar heter Christina Jarnlid och Mikael Lindblom och vi bor i Kristinehamn i östra Värmland. Under en längre tid hade vi letat efter ett fritidshus i vår närhet. Inget plinthus från 60-talet. Utan ett hus med anor. Något att försöka bevara. Utan att för den skull göra ett skansenhus av det. Under sensommaren 2009 hittade vi ett charmigt torp mellan Kristinehamn och Karlstad på Blocket. I annonsen – ett sött torpparadis med skogstomt. Efter visningen en solig sommardag kunde vi konstatera att det söta huset hade hål i taket, vattenskador, tvivelaktiga golv och utdömd skorsten. Helt perfekt! 2014 tog vi det stora steget och flyttade ut till det lilla torpet. Följ med oss på vår resa mot vårt drömtorp. Välkomna!
Det här inlägget postades i Övrigt, utomhus och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s