
Blåmes.
För några veckor sedan satte vi upp fågelbordet och fyllde en korg med talgbollar. Det var populärt. Maten tog slut innan jag fått av mig stövlarna. De första dagarna gick det åt 4-5 talgbollar om dagen!

Nötväcka med jordnöt i näbben.

Talgoxe.
Vad konstigt att små fåglar äter så mycket tänkte jag innan jag en dag såg både nötskrika och hackspett mumsa i sig bollar som om de var släkt med kakmonstret.
Ska de äta så här ända till våren kommer fågelmaten kosta mer än vår egen. Kan man få EU-bidrag tro?

Det gäller att göra så små rörelser som möjligt när man ska plåta fåglar.
Men, det är kul med fågelliv, och att fotografera dem. Fullt påpälsad har jag suttit på en trädgårdsbänk och inväntat fåglarna med min kamera. Än så länge har jag bara lyckats få de vanligaste på bild. Det verkar som att större fåglar är skyggare än de mindre. Både hackspetten och nötskrikan har varit omöjliga att fånga på bild. Kanske uppfattas jag som ett rovdjur. Vilket jag som människa faktist är.
/Christina

Talltita – tror jag. Det kan också vara entita.

Koltrast.
Om torpetberget
Vi som bloggar heter Christina Jarnlid och Mikael Lindblom och vi bor i Kristinehamn i östra Värmland. Under en längre tid hade vi letat efter ett fritidshus i vår närhet. Inget plinthus från 60-talet. Utan ett hus med anor. Något att försöka bevara. Utan att för den skull göra ett skansenhus av det. Under sensommaren 2009 hittade vi ett charmigt torp mellan Kristinehamn och Karlstad på Blocket. I annonsen – ett sött torpparadis med skogstomt. Efter visningen en solig sommardag kunde vi konstatera att det söta huset hade hål i taket, vattenskador, tvivelaktiga golv och utdömd skorsten. Helt perfekt! 2014 tog vi det stora steget och flyttade ut till det lilla torpet. Följ med oss på vår resa mot vårt drömtorp. Välkomna!
Det här inlägget postades i
Övrigt,
utomhus och har märkts med etiketterna
djur,
fåglar,
trädgård. Bokmärk
permalänken.